Käraste,
Du säger att kinderna ändrar form efter vädret, att ansiktet veckar sig och stelnar i förvrängda positioner. Växterna talar, men du kan inte längre förstå vad de säger. Din blick rör sig i takt med hjärtats klaffar. Lyssna: Linjerna i ansiktet ger större mimik. Var tyst med hela ditt inre. Blunda och följ rörelserna som kornet på en åker.
Skriv tillbaka snart.
staden ligger inbäddad i rimfrost
natten andas mild luft över den
en båt som snart kantrar
en ljummen vind grep mitt hår
molnen kvävde ögonblicket framför mig
fiskarna drunknade i sanden
sommarsjön vajade i vinden
vattnet gnistrade
bjöd upp till lögn
Det är här min årstid, nu har den börjat. Bistert, först med frost, sen kom köld. Ändå längtar jag i smyg till nån annans årstid. Jag trodde den här var min, men det är inte det.
cellerna
stiltje och samtidigt uppror
det pirrar under axlarna
snurrar i näthinnan
köttet svider
lederna
men mest är det nerverna
stiltje och samtidigt uppror
jag doppar
drar efter nya
andetag
sen börjar allt om
jag fångade dagen
med skräpmat och tre filmer
nu går livet vidare
i nytt år
med risotto och vin
som får koka bort i grytan